Varje brukare kan lagga upp sex bilder i intention att attrahera andra Tinderanvandare. Dessa bilder kan ses som anvandarnas ”dejtingkapital”. Arme galler det att kora ut bilder som visar upp kvaliteter som att man ar god, snygg, succeartad eller rolig. Bilderna som noggrant valjs ut reflekterar ocksa klargjort maktordningar kopplade till kon, klass och etnicitet.
En Tindertrend ar bilder pa volontararbete eller besok i fattiga lander. Kungen den uppmarksammade bildbloggen Humanitarians of Tinder kan Tinderanvandare ladda upp skarmdumpar som de tagit gallande andra konsument som valt att framlagga sig i genom bilder dar de poserar med icke-vita fattiga manniskor kungen platser utan namn. Gallande bildbloggen finns en Portugisiska damer att gifta sig aldrig sinande fors av bilder gallande vita eller vasterlanningar kungen besok i fattiga lander. Bilder dar vita manniskor undervisar, sjunger for eller haller i svarta barnunge. Bilder dar vita folk ar i medelpunkt bland folk som arbetar, tigger eller ar uppkladda i ”exotiska klader”. Bilder dar vita manniskor moter nakna eller undernarda vuxna eller avkomma, som alltemellanat blir klappade eller matade.
De icke-vita barnen och vuxna fungerar som statister i Tinderanvandarnas bilder. De tillskrivs ingen individualitet och ar utbytbara. Har tjanar de ett klargjort anledning – att personen med Tinderkontot amna forete som god och med det forstora sin attraktivitet gallande en dejtingmarknad dar det definitiva valet mellan ”like” och ”nope” avgors gallande nagra sekunder.
Genusvetaren Corinne Lysandra Mason kopplar dessa bilder till en ideologi ifall global valgorenhet. Nagra foredome ar Madonna, Bono och Angelina Jolie, kandisar som genom bilder visar upp sitt valgorenhetsarbete forut att framkalla ekonomiska inkomster till valgorenhetsorganisationerna. Mason och andra recensent menar att dessa grafiska bilder med kandisarnas vita och barnens icke-vita rasifierade kroppar snarast liknar ett slags ”utvecklingspornografi”. Konsumenterna forvantas uppfatta identifiering med de vita personerna kungen bilderna och empati forut de icke-vita manniskorna. Pa Tinder ar logiken likartad. Arme anvands bilderna i syftet att starka de erotiska mojligheterna och identifikationen med hur sa Mason kallar ”goda vita manniskor” som ar attraktiva infor andra ”goda vita manniskor”. De utfor lidandet till ”sin kunskap” och anvander grafiska bilder med andras ont pro att krydda sin udda attraktivitet som humanitara vittnen.
Kungen Tinder, vars foresats ar att folk som inte annu kanner varandra – framlingar – amna sammankopplas, skapas kungen det arme sattet annu fler kategorier av framlingar. Genom volontararbetarnas och turisternas bilder gors vithet till nagot kand samtidigt som de icke-vita manniskorna cirka den vita Tinderanvandaren gors till framlingar. Till foredome har den vita volontaren som omfamnar det fattiga icke-vita barnet fundamentalt egendomlig livsmojligheter och ekonomi. Den forvantade likheten i sammanhanget ar mellan den vita volontaren pa bilden och den andra personen pa Tinder som ska ta beslutet ifall personen ar ”hot or not”. Bilden humaniserar den vita volontaren, med handtag fran barnet.
Bilderna placerar dem sjalva i medelpunkt pa formanligaste vis under tiden de bevittnar andras pina
Den fysiska narheten och skillnadsskapandet blir till en ”framlingsfetischism”. Mason anser att bilderna exotiserar erfarenheten att ”vara med” den Andra. Den vita figuren i medelpunkt fran bilden utovar ett slags konsumtion av andra. I sammanhanget ar det inte den andras livssituation som ar i fokus, utan Tinderanvandarens erotiska potential. Forut icke-vita Tinderanvandare innebara dessa bilder en standig exponering for representationer av svarta kroppar som ett objekt, som bakgrund eller som sak pro vitas osjalviskhet. Periodisk bilder dar svarta visas upp som underordnade, annorlunda och i behov fran bistand utfor nagot med oss all. Den forvantade identifikationen med vita personer pa bilderna innebara en parallell avhumanisering fran svarta. I ett dejtingsammanhang innebar det samt att svarta kroppar avsexualiseras. Nordamerikanska studier visar att svarta hanar och kvinnor far minst framat respons i digital dejting, vilket dessa bilder riskerar att forstarka.
Med feministen och aktivisten bell hooks ord kan dessa bilder omgaende kallas ”imperialistisk nostalgi”: de visar ett begar att aterskapa en kolonial fard med den andra, en saga dar den som besoker och berattar inneha makten. Det rasifierade barnet som volontararbetaren haller om forvantas gora den senare mer dramatisk. Men situationen ar inte blott ”god” utan aven hotfull. Bilderna visar konsekvenser av globala konflikter, kombinerat med kraftfull negativa stereotypa forestallningar om de Andra. I Genom att vara iforda sandfargade skjortor, shorts och kamerautrustning eller lattkladda outfits som exponerar solbranda eller valtranade vita kroppar forstarks det imperialistiska intrycket av bilderna.
De kroppsliga positioneringarna i dessa bilder praglas bade av omgivning och fran rasifierade skillnader
Att lagga upp bilder pa manniskobarn i sociala medier ar samt en etisk undran. Vissa lagger upp bilder pa forsvinna avkomma medan andra ej gor det, forut att barnen sjalva i framtiden ska lite faststalla hur och varenda de vill bli sedda av andra. Volontarernas hantering fran bilder med manniskobarn gallande Tinder sker med storsta sannolikhet utan samtycke. Att dessa barnunge anvands som objekt kungen bilderna bygger gallande antagandet att de ej har nagon futurum – det finns ingen som i framtiden kommer att anklaga dem forut att ha utnyttjat dem gallande bild. Dessa bildval mojliggors fran och aterskapar globala rasistiska maktordningar. Bloggen Humanitarians of Tinder synliggor bevisligen detta rasistiska gorande, men samtidigt sprider bloggen synonym problematiska bilder till en an bredare tittare.
Massa Tinderanvandare laddar upp bilder dar de ”ar med” icke-vita och fattiga folk i jakten pa sex eller karlek. Huvudrollen tilldelas den vita valgoraren, de som anvands kungen bilderna blir ofrivilliga statister. Den som vill slippa fara kungen koloniala smekmanader vet minst vilka den amna swajpa forbi.